Åh Stina! Du förstör planerad pluggtid när du råkar nämna Babylon i din blogg! Fy dig. Nu måste jag skriva mitt länge planerade inlägg:
Förra lördagen så kom ju som bekant Sudden & Peter hit. För att fira det så bokade min kära vän Yassi bord på Beach Blanket Babylon i Notting Hill.
Jag, Yassi och Fleur var där en gång innan jul för att fira att den första terminen på vår undergraduate var avklarad. Då hade vi inte bara spenderat tid i en underbar lokal utan också ätit amazing food (vad sägs om ankbröst med persiljerotsmos o sugar snaps?) och fått riktigt bra service.

Fleur & Yassi efter ett mer lyckat besök på Beach Blanket Babylon i december 2009.
Den här gången blev det raka motsatsen. Man skulle kunna kalla hela vårt besök där som ett stort fett skämt. Först och främst hade vi bokat bord till 21:30. Vi var alla samlade där runt 1:20, och Yassi hade redan kommit dit tio i nio. När tror ni att vi fick vårt bort?
Först runt 22:15, efter otaliga frågor vart vårt bord var, med det eviga svaret ”5 minuter”. De var inte rude eller så, men ganska nonchalanta och verkade inte bry sig riktigt om att vi fick vänta.

Sara, Yassi, Fleur och jag i väntan på bordet.

Jag och söta lilla Sudden.
Utsvultna som vi är beställer vi in starters, main courses o vin. När våra förrätter kommer smakar de ljuvligt och även om vi fick vänta länge var iaf maten god. Vi känner dock redan här att det inte är ok att vi fick väta 45 minuter och funderar på att försöka få nånslags kompensation iaf.
Yassi måste här gå eftersom förseningen av att få bord innebar att hennes tidsplanering för kvällen sprack.

Yassi & Fleur – denna gång på ett mindre lyckat besök.

Hela sällskapet samlat,: Yassi, Fleur, Sara, Peter, Jonathan, jag oh Sudden.
När vi får våra huvudrätter så har de glömt bort Peters och hade jag inte sagt till hade han kanske inte fått nån alls. De lovar iaf att bjuda på hans main eftersom det var deras eget fel.
Mina lambracks är kalla och oätbara, de ugnbakade tomaterna är än kallare.. Både Sudden och Jonathan har kalla oätbara ankbröst på sina tallrikar. Peters clam pasta, har typ inga clams och dessutom smakar som nåt de värmt upp.
Detta säger vi till servitörerna direkt om, och de säger att de ska hämta managern. Kommer det nån manager? NÄ. Så vi säger till igen, och servitören blir skitsur och sa att de skulle vi ju sagt till med desamma om.
Iaf managerna kommer äntligen, och han försöker typ lösa situationen genom att ge oss gratis vin. Men vi vill inte ha nåt fucking vin! Vi vill äta, men vi vill inte äta där eftersom vi då är så feed up på stället ifråga. Vi vill helt enkelt inte betala för den där sk maten.
Efter lite dividerande går de till slut med på att stryka våra main course, och vi behöver inte heller betala service charge om vi inte vill (det vill vi INTE).
Det slutar dock inte här för när vi får notan så kollar Jonathan noga igenom den och upptäcker att en gin & tonic smugit sig in där. Ingen av oss har druckit gin så vi ber att få en ny nota. MEN då har plötsligt en caprinia smugit sig in på listan. Men då garvade vi bara över hur sanslös situationen var och tog fram en penna o strök över den ickedruckna drycken.

Notan efter att vi bett om att ta bort en Gin & Tonic ingen druckit…
Just då kändes det hemskt. Jag var fortfarande hungrig när jag lämnade stället, och jag skämdes över att ha tagit mina vänner dit. Men nu i efterhand skrattar jag bara åt situationen. Har aldrig varit med om nåt liknande, och kommer aldrig sätta min fot på Beach Blanket Babylon ever again.