Jag såg dessa underbara sockor från Prada i nån tidning (typ Cosmopolitan, Glamour, Look eller liknande) för kanske 1 månad sen och blev kär. Men priset på £105 blev jag inte kär i, och tänkte: Detta kan jag klara att göra själv!

Inte för att jag kan göra kabelstickningar, men det ska jag lära mig idag tänkte jag. Ska till Alexandra och ha pyssledag nämligen och hon har lovat att lära mig.

Mitt första projekt blir dock inte sockorna utan kanske en sån här väska som jag haft på att göra listan i flera år , eller varför inte ett diadem?

Bild & mönster från Ravelry.com

Bild & mönster från Ravelry.com

Ja, jag har en del stickprojekt på g.. som ni kanske kan se..

Shoppa skulle jag ju inte göra den här månaden, men visst RÅKADE det bli lite shopping senaste veckan ändå?
Nåja, inga större hål i plånboken fick jag av sakerna ovan på bilden. Men jag skulle likväl förbannat igår gå in på Marks & Spencer och prova bhar (i RÄTT storlek för en gångs skull, och M&S är en av få som har ett någorlunda utbud – utan att ruinera en – av bhar med 30 i rygg). Med rätt storlek på var det svårt att låta bli, men häppna och hör: jag höll fingrarna i styr!

Vad jag då köpt istället för lingerie:

Världen mjukaste pyjamasbyxor (Välbehövligt då jag inga har, och min juicy tracksuit är på väg att falla sönder), för superduper reapris: £14 (ord. £49) från Myla

Oranga hårklämmor föreställandes blommor i plast från H&M.

(Inte i bild) Svart diadem i fejk krokodilläder, också från H&M.

‘Jelly yarn’ i svart vinyl (Kunde inte motstå att köpa trots jag inte har nån aning om vad jag ska göra av det. Förslag mottages tacksamt!)

Ett super chunky garn kallat Colinette Point Five, det är precis samma garn som jag köpte av misstag i juni, fast i en annan färg. Och av dessa två garnnystan ska jag sticka mig en sk. snood.

12 mm circular needle, så jag faktiskt kan sticka mig den där ”snooden”. Med andra ord supermotiverat köp!

(Inte i bild) ”How to setup and run a fashion label” av Tony Meadows, Ja, nu undrar ni nog vad jag planera, och vem vet vad som händer i framtiden?

Nu är en av de där Stitch n Bitch-moustacherna klara.

Kolla hur snygg jag är i den!

- Posted via BlogPress from my iPhone

Har några små projekt på g just nu. Det är sånt man börjar med när man måste skriva på sin essay, och annat studierelaterad.

Det är då man får för sig att fästa sin virkning på en kedja så det blir ett halsband o ett par örhängen (nåja, det ska bli när jag har spännen & hängen inhandlade).

Det är då man får för sig att sticka en ‘moustache finger tash’, en sån liten tub som man kan sätta på fingret o hålla upp under näsan o låtsas man har en moustache på riktigt. Förrutom detta har jag snart slutfört att virka en moustache!

Ja, något udda saker får jag för mig att göra när jag ska studera. Snart börjar jag väl få för mig att göra rent ungnen eller nåt också.

Aahhh! Sitter o har InDesign-lektion men roar mig mest med att kolla bloggar, t.ex. Outsapop.

Eftersom jag alskar att virka (mycket hellre virkar jag an handstickar), sa blev jag alldeles till mig nar jag sag hon skrivit om ”virkade scrunchies” av alla saker i varlden.

Ni vet sadanna dar hemska tygkladda harsnoddar – fast virkade. Haha. Alskar nar man kan lyckas gora nat fult snyggt.

Har kan ni hitta en turtorial som forklarar steg for steg hur man kan ga tillvaga.

För snart 2 veckor sen var jag som ni kanske vet på en av final year-modevisningarna, den som min vän Alexandra visade sin kollektion. Det var jättespännande att se allas graduate kollektioner.

Speciellt stickeleverna såklart. Även om vissa var rätt ‘enkla’ av stickelevernas kollektioner så vet jag hur mycket tid som ligger bakom att skapa plaggen. Att hålla på med knitwear är liksom lite annorlunda mot vävda plagg eftersom vi skapar även våra egna tyger genom att spendera x antal timmar på stickmaskinerna.

En riktigt fin stickkollektion har Jooyeon Im gjort. Den ligger just nu uppe på Knitkicks, och med all rätt.
Vår lärare visade dessutom upp den i fredags för klassen, och tanken som susade genom mitt huvud var ”Hur ska jag kunna göra en så fin kollektion inom loppet av två år?”

Hursomhelst, hela hennes kollektionens inspiration kommer från siamesiska tvillingar och mutationer i cellerna. Alltså det är ju helt genialiskt. Hur kommmer vissa på så bra teman? Kolla in hela hennes kollektion här.

Nu har de tydligen valt ut vilka de 26 lyckliga (av 200nånting) elever som ska få visa på graduate fashion week.

Alexandra var tyvärr inte en av de lyckliga, men hennes kollektion var superfin tycker jag. Jag skulle kunna använda ord som sportig och futuristisk för att beskriva den. Kanske den inte stack ut mest på visningen, men jag tycker den har stor kommersiell potential.
Jag har idag modellat för hennes lookbook, och om hon inte misstycker lägger jag upp bilderna här i bloggen sen.

Inte heller är Jooyeon Im blev utvald (enligt Alexandra), men däremot är en av mina stickfavoriter – Antra Kuznika. Henne ska ni verkligen kolla in sen när graduate fashion week kommer! (Om ni är intresserade, annars tänker jag ändå terrorisera er med bilder av kollektionen.)

Jag har haft ett litet projekt i veckan, och det har varit att virka en amigurumi cupcake, som jag tänkte sätta knappnålar i.

Först missförstod jag mönstret och förstod inte alls varför formen mer liknande två blommor. (Jag funderar än på vad jag kan använda dessa blomformade saker till, förslag mottages tacksamt!)

Jag förstod dock efter ett tag precis hur jag skulle tolka mönstret och både frostingen & bottnen på cupcaken började ta form

Taadaa! Färdig! Men jag funderar på att kanske göra ett litet rött körsbär på toppen eller annan dekoration. Vad tycker ni?

Karin skrev 16:39 @ 03.23.10

ahhhh, det blev ju superfint!
ar alltihopa gjort i masking eller har du gjort for hand ocksa?
tycker du ska vara nojd i alla fall fast de andra inte gjorde sitt, det var ju inte ditt fel. hoppas den som gor assessment ser det, men det maste de ju gora!
jobba inte med dom snubbarna igen, lat dom halka efter och sitta i ett horn och skammas i stallet!
kraaaam

Först och främst: Tack Karin! Jag svarar på dina frågor här i ett blogginlägg istället för i kommentarsfältet eller i din blogg.

VI fick ett gruppbetyg som inte var sådär att hurra för. Sen skulle vi göra peer assesment tillsammans i gruppen, där vi antingen ger alla samma betyg eller så sänker man några och ger andra högre.

Först och främst måste man multiplicera gruppbetyget med antal gruppmedlemmar och den totala summan måste stämma i slutändan. Sen får man inte sänka nån mer än 15 procentenheter eller göra någon underkänd (för när man kommit så långt som till assesment är man iaf godkänd, dvs man förtjänar minst 40%)

Jag var ganska tydlig med att samma betyg inte vore rättvist nånstans då jag och en tjej till i princip gjort det mesta, samt jobbat hårdast. Så jag förhandlade till oss 5% högre betyg vardera utan större problem.

Men trots jag fick högre känns de lite surt för i t.ex. Fleurs grupp – dvs. de som gjorde safari-kollektionen som vann – var det en gruppmedlem som knappt gjorde nåt heller, men hon har ändå 10% högre betyg än jag.

Å andra sidan Karin du har så rätt, dessa människor kommer ändå inte klara sig lika bra i slutändan! Jag försöker tänka på det, och har redan börjat lite research för nästa projekt! (individuellt denna gång)

Och nu kommer svaret på din stickrelaterade fråga….

Varning för nörderi utfärdas så den som inte har nåt som helst intresse av stickning kan sluta läsa här!

Allt som är stickat är gjort på en domestic knitting machine (4,5 mm) i ett 3 ply (maskinsticknings)garn i 100% bomull (Jag anar att alla ickeinsatta nu sitter som frågetecken. Vad är 3 ply? Vaddå 4,5 mm? osv. 4,5 mm anger avståndet mellan nålarna på stickmaskinen, och just 4,5 mm vågar jag påstå är mest standard. 3 ply menar att det är ett garn av tre trådar som tvistas ihop, så om du har ett 2 ply är det två och ett 4 ply är det fyra.).

I resåren på strumporna och benvärmarna har jag också stickat in ett tunt elastiskt band.

Sen har jag såklart gjort en del efterarbete som att jag sytt ihop sidsömmarna på både strumporna och benvärmarna med en sk. ”linker”, och sytt fast tån för hand med en söm som kallas kitchener stitch (mitt första försök och jag var så trött jag knappt kunde hålla upp ögonen så det blev inte så snyggt som jag önskat, så jag gjorde en ”dekorativ korsstygns söm”)

Allt som är virkat är dock gjort för hand. För den som vill lära sig virka rekommenderas youtube varmt (jag prenumerar på tjw1963)! Det var så jag lärde mig efter många om och men!

(Jag försökte hitta bra länkar som förklarar mer, men det är en djungel! Jag hittar tyvärr inte mkt på internet som är tydligt och bra, och många sidor borde uppdaterats för sisådär 10 år sen!)

Jag har fortfarande inte berättat för er om hur helvetes grupprojektets presentation/assesment gick. Men den som väntar på nåt ‘gott’ väntar aldrig för länge, eller?

Lagom till assesment var jag sjuk. Förrutom det faktum att jag var sönderstressad och led av extrem sömnbrist (vad sägs om last minute knitting @ Alexandras, där det dagen innan assesment slutar med att jag sover över o när jag sovit 2 timmar vaknar jag i panik o måste fortsätta sy.. i sängen!? Eller ja, soffan..) Jag hade också fått hemsk hosta som gjorde jag knappt kunde andas när den väl satte igång, samt att jag kände mig illamående och febrig.

Tänk er hur jag då kände mig onsdagen den 10 mars; Presentation/Assesment kl. 15.30. När jag kommer till skolan för att möta min grupp runt 13-tiden är två klänningar fortfarande inte 100% färdig ställda. Den ena behövde förvisso bara dragkedja, och axelband, men den andra….
Ingen infodring vid armarna eller iställer svart synlig overlocktråd. Volangerna som skulle va påsydda var bara fastklistrade med dubbelhäftande tejp. Den var så kort att den knappt täckte rumpan.. Ja, på det stora hela såg den ut som nåt jag skulle lyckats göra på 20 minuter…

Samma tjej som hade gjort den här klänningen ansvarade för våra presentation sheets, som inte heller var färdiga! (Och då har man ändå frågat flera gånger hur det går, om det behövs nån hjälp etc.)

Min klasskompis (enda hårt jobbande gruppmedlemen jag hade) fick nu stå och färglägga illustrationerna samt rita plaggskisser i sista stunden, och trots att hon jobbade så gott hon kunde såg de fortfarande ut som en vidrigt ful modeillustration från tidigt 80-tal.

Tredje klänningen var färdig och välsydd, men tjejen som gjort den ansvarade också för att sammanställa hela vårt portfolio. Vilket jobb hon gjorde då… Hon hade bara satt in allt som hon fått, och det såg så otroligt osammanhängande ut och hon hade inte brytt sig om att kolla att allt var i landscape format (som vi bestämt).

Presentationen… ja… jag vet inte.. På det stora hela sa våra tutors:

Att kollektionen inte passade målgruppen (15-19-åringar).
Såklart fick mina gruppmedlemmar skit för att deras plagg inte var färdiga. Och om de inte färdigställdes till veckan därpå, hotade de med att vi inte fick visa alls på modevisningen.
Vårt portfolio fick såklart kritik också, eftersom vissa delar (de jag och min klasskompis gjort) var väldigt starka, men sen kom de delar som inte passade in/såg tråkiga & ointressanta ut. T.ex. så var det på design & pattern cutting-elevernas development sheets endast 7 designidéer totalt (vilket förväntas av en person att bli gjorda på en timme).
De märkte att vi inte precis jobbat som en grupp. (Men gud vad jag försökte få dem till att göra det, men det var helt lönlöst.. Ni anar inte hur mkt frustration jag känt under den gångna terminen!)
Men mina stickade accessorarer älskade de, och de sa att de visade på high skills!

Här är alla mina stickade accessoarer o hur de såg ut i slutändan!

Knästrumpor i spets blev benvärmare, och jag gjorde två plaina låga sockor, två virkade garters, ett virkat diadem och två armledsvärmare med virkade detaljer.

Ni kanske tror gruppprojektsproblemen slutade här? Ack så fel man kan ha. Fortsättning följer i form av modevisningsrapport…

Det har inte hänt mkt här senaste dagarna. Varför?

Har helt enkelt hårt fortsatt kämpa med sockprojektet.

Som ni kanske vet gjorde jag förra veckan en testsocka som blev för liten. Men till slut fick jag till det!

Trodde jag, ja… den blev avsevärt mkt bättre än första men fortfarande för liten..

I tisdags gjorde jag ett antal storleksamples innan jag började med ‘the real deal’.

Har aldrig stickat en socka innan detta projekt,inte ens stickat nåt plagg öht.
Allra minst har jag gjort ett eget stickmönster, så det var en utmaning att beräkna antal maskor o varv. Gör man fel är det inte som när man syr att man kan ta in här o där.

Allt gick så bra när jag väl började sticka på ‘the real deal’… Tills jag blev bortkörd för nån annan bokat den!
Då var det bara på med scrapyarn o ‘caste off’, o vid senare tillfälle sätta på den på en stickmaskin igen.
I detta fall torsdagen som var stickdsgen från helvetet! Allt gick fel!
Först o främst tog det ca 100 år att sätta på stickningen igen, sen ville maskinen knappt sticka öht. Lyckades iaf göra en sockhäl men sen gav den upp o min tutor fick hjälpa mig sätta på scrapyarn o maska av.

Min vän Alexandra har varit en guldgruva denna vecka. Hon har räddat mig genom att jag har fått låna hennes stickmaskin! Hon säger att det är ok iaf, att de blir ett skönt avbrott från hennes graduate collection o att hon ändå förväntar sig hjälp med hennes lookbook från mig.

Så torsdagskvällen spenderades hemma hos henne. Jag lyckades göra färdigt sockan men nu var fotpartiet för stort!!!

Fredagen spenderades i skolan. Försökte desperat sticka spets, men det ville inte alls funka!
Det är så med spets, det är otroligt svårt att få till! Det är lätt hänt att maskor går o nålar slutar sticka. Så efter skolan stack jag till Alexandra igen. Vi gjorde några samples med spets på hennes maskin, o de funkade fint. Men när vi skulle börja med ‘the real deal’ ville de inte alls!

Jag kände paniken inom mig. Assesment på onsdag! Kommer jag hinna klart i tid? Kommer mina gruppmedlemmar nånsin förstå hur mkt jobb jag lagt ner? (svar: nej, men iaf alla som kan nåt om stickning vet hur trixigt de är)

Till slut bestämde jag mig för följande:

- Redan gjord socka får bli benvärmare.
- Samt jag stickar två plain korta sockor.

Såhär ser det ut i stunden. Nu blir det handfinishing o sen är det ‘bara’ hälften kvar…

- Posted using BlogPress from my iPhone