Inspirerad av Ina letade jag fram mina gamla lunardagböcker sparade på datorn. Hittade första inlägget skrivet för snart nästan exakt 7 år sen. En kramsugen 15-årig Matilda som inte fick kramas.
”Borde sluta sitta här vid datorn Nu, borde skriva i min ”riktiga” dagbok istället, det var snart 2 månader sen. Det har hänt massor ja måste minnas på min ålderhöst och måste skriva ner för säkerhets skull mitt minne kan man aldrig lita på 
Snart om ja börjar skirva igen så har ja skrivit ut den, då vill ja ha en hello kitty dagbok, det har ja velat ha superlänge så ja skulle bli superlycklig om ja fick en.
Och jag borde leta efter en låda att packa ner Hannas inte lite försenade födelsedagspresent.
Och så ska ja berätta en dålig nyhet: Nu har verkligen alla nån, okej ja ljög, men när man kommer in på de flestas lunarsidor (flickor i åldern 15-16) så står de en liten hälsning till deras underbara söta gulliga puttenuttiga pojkvänner. Och ringer man folk så är de med sina pojkvänner,.. inget illa menat så. Jag är glad för er skull.. Men… Jag vill också ha nån pojk. Jag har aldrig haft nåt seriöst förhållande. Jag och några av mina singelvänner har liksom varit lite nere för de här ett ganska bra tag nu. Och vissa som inte verkar ha varit nere för det lika länge som oss, skaffar sig en före oss. Det känns orättvis, ja aksnek misstar mig, ja kanske har fel, och ja vet världen är orättvis. Man kan inte få allt man pekar på, men ja vill inte ha en massa materiella saker (jo, men de är inte lika viktigt).. Alla saker ja önskat på sådana där önskegrejer som är materiella har ja fått, har jag inte så har ja ändrat mig. Men allt annat har aldrig slagit in(jo en sak: att en ny tjej börjar i klassen, men de tog några år).
Vad är felet? Måste man önska sig en pryl? Nåt man kan köpa alltså… kanske ska man bli medlem i en sån där dejtingklubb eler vad de heter kanske en kontaktannons..? Nej såå desperat är ja faktiskt inte. Tur det.
Sen vill ja skicka en massa ris till er som tycker att okyssta mäniskor över 13 år är konstiga i huvudet. Hoppas eran rumpa svider riktigt mycket nu! Få in i era tröga hjärnor att det är vanligt, långt ifrån alla i den åldern har inte kysst nån. Fatta att de handlar om egna val, man är inte en tönt och impopulär för de står okysst i pannan, man kanske inte vill, man kanske inte är mogen? Det handlar också om ens förutsättningar, man kanske inte är populär och ingen gillar en (verkar de som), man kanske har otur i kärlek och inte va så pigg på de där med strul. Men bara för man inte är populär så betyder de inte att man är en såndär tönt(som ’töntarna’ i amerikanska filmer är). Hoppas eran rumpa svider ännu mer nu, ni är inte så jävla poulära som ni tror inse! Särskilt inte med den attityden, antalet pojk-/flickvänner avgör inte heller om man är snygg, som vissa tror. Då borde ja vara jävligt ful, tack… de värmde!(stort morr och riktigt mycket rumpsvid till en viss…ja du vet ändå om ja syftar på dig)
Nu tycker ja vi ska dela ut lite kramar till resten som inte kände sig träffade att få hem ris på posten. Kram påre!”
Ja, vad ska vi säga?
Jag fick nog även hångla ganska mycket ett år senare och de kommande 6 åren framöver.. . Har anmält mig till en brittisk dejtingsajt nyligen. Inte för jag är desperat. Mest för kul. Får se hur det går.. 
Jag vill idag inte ha pojkvän. Iaf inte förrän jag ordnat mig mer ett liv här och hittat någon som kan få mitt hjärta att hoppa.
Matilda Lundin, 24 år.
Londonsvenska och fashion design-student, vars passioner i livet involverar; knitwear, luxury lingerie, choklad, skor och sushi.
